Kommunens krisberedskap

Här hittar du information om kommunens ansvar och förberedelser inför en kris. Du hittar även information om hur vi informerar i kris.

Kommunerna har en viktig roll i samhällets krisberedskap och kommunens arbete med krisberedskap är en av grundpelarna för vår säkerhet. Det är kommunens ansvar att minska riskerna för en kris, bland annat genom att vara förberedd för att en kris kan ske.

Kommunen ska värna människors liv och hälsa och se till att grundläggande funktioner i samhället, exempelvis äldreomsorg, vattenförsörjning, fjärrvärme, räddningsstjänst och skola fungerar även under en kris. Enligt lag måste kommunerna förbereda sig på för hur de ska minska risken för att något drabbar den egna verksamheten, bland annat genom en risk- och sårbarhetsanalys.

När det händer något extraordinärt som avviker från det normala är det kommunens skyldighet att agera. Det inträffade måste innebära en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner.

Extraordinär händelse

En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver snabba insatser. Karaktäristiskt för en extraordinär händelse är den stora omfattningen, ett snabbt förlopp som kan vara svårt att överblicka och som kräver snabba beslut av de kommunala organen, särskilt i krisens inledningsskede.

Exempel på extraordinära händelser:

• Förorenat dricksvatten.
• Avsaknad av IT- samt telekommunikation inom stora delar av kommunen.
• Epidemi.
• Stort elbortfall.
• Kemikalieutsläpp till följd av olycka på järnväg eller väg/gata.
• Stort oljeutsläpp.
• Översvämning.
• Ras och skred.
• Svår tåg- eller bussolycka.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, om kriser

Kommunens organisation

Kommunens beredskapsarbete regleras i lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjdberedskap. Baserat på lagen har överenskommelser tecknats mellan SKR och MSB där det har specificerat kommunernas uppgifter och vilken finansiering som utgår från staten till kommunen för att vi ska jobba med frågan.

Det svenska krisberedskapssystemet

Ansvarsprincipen

Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris, att kommunerna sköter skola och äldreomsorg och så vidare.

Likhetsprincipen

Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.

Närhetsprincipen

En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och den aktuella regionen som leder och arbetar med insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga insatser.

Detta gör att vi inte kan förlita oss på att någon annan kommer in och tar över vår verksmhet i kris det som är kommunens ansvar i normalläget även är vårt ansvar i kris.

Upprätthålla samhällsviktig verksamhet

Uppdraget för kommunen går ut på att upprätthålla samhällsviktig verksamhet detta görs genom att analysera vilka verksamheter som måste fungera vid kris för att skydda samhällets skyddsvärden. Sedan undersöker man vilka risker som finns för respektive verksamhet och vilka planer och reservrutiner som måste finnas på plats för att verksamheten ska fungera även i kris.

Säkerhetssamordning

Vara, Essunga och Grästorp har en gemensam säkerhetsavdelning med fyra beredskapssamordnare och en informationssäkerhetssamordnare. Deras uppdrag är att göra kommunernas verksamheter robusta och redo om krisen kommer.

Säkerhetsarbetet i en kommun är brett och handlar om många olika frågor men framförallt om planering och förebyggande arbete. En uppgift i samband med varje ny mandatperiod är att ta fram en ny risk-och sårbarhetsanalys för respektive kommun. I den undersöker man vilka risker som finns i kommunen och hittar åtgärder som måste göras för att klara av att upprätthålla kommunens verksamhet vid kris, exempelvis strömavbrott.

Säkerhetsarbetet i en kommun styrs av många lagar och förordningar men arbetet är en kombination av det strategiska och praktiska arbetet. Utöver risk- och sårbarhetsanalyser och krisplaneringar ska säkerhetsorganisationen bidra till att kommunerna och dess anställda är ordentligt förberedda för olika händelser så att verksamheter kan upprätthållas.