Sällskapsdjur

Att äga en hund eller en katt kan vara en lisa för själen. Men alla i din omgivning kanske inte delar din glädje. Många människor är rädda för eller allergiska mot hundar och katter. Du som djurägare behöver därför visa hänsyn för din omgivning.

Hundar

Som hundägare behöver man tänka på bland annat det här:

• Du ska hålla din hund så att den inte orsakar olägenhet eller skada för andra människor. Det innebär bland annat att du inte får låta hunden skälla i tid och otid så att grannarna störs.
• Inom offentlig plats behöver du ha din hund kopplad.
• Tänk på att plocka upp hundbajset efter din hund.
• Vissa regler gäller inte för ledarhund för synskadad person eller för polishund i tjänst.

Katter

Som kattägare ska du bland annat tänka på det här:

• Katter födda efter 2007 ska numera vara ID-märkt och registrerade i Jordbruksverkets register.
• Har du inte tänkt använda din katt för avel så rekommenderar vi att du låter en veterinär kastrera den.
• Mata inte herrelösa eller förvildade katter. Det är vanligt att man tycker synd om herrelösa och förvildade katter och ställer ut mat för att de inte ska fara illa. Tanken är god men du ska vara medveten om att när du börjar mata katter eller tar in dem över natten så blir du ansvarig för katterna i lagens ögon. Det innebär att du måste stå för veterinärkostnader om katten blir sjuk eller måste avlivas. Det spelar ingen roll om katterna fortfarande är så vilda att de till exempel inte går att komma nära, klappa eller behandla.

Om du blir störd av din grannes sällskapsdjur börja med att prata med din granne. Berätta att du känner dig störd och fråga om det finns något sätt att ändra på det som du störs av.

Tänk på att så länge kattägaren sköter sitt sällskapsdjur kan myndigheterna inte vidta åtgärder. Det innebär lite förenklat att det är upp till dig att själv skydda dig eller din tomt om du inte vill ha djur i din närhet. Tänk t.ex. på att täcka över sandlådor, hålla dörrar och fönster stängda eller att täcka dem med nät så att djuren inte tar sig in.

Andra djur

För att hålla djur, som inte är sällskapsdjur, inom område med detaljplan, behövs ofta tillstånd. Det gäller djur som gris, häst, höns och orm med flera. Reglerna för detta finns i de lokala hälsoskyddsföreskrifterna.

E-tjänst

Ansökan om tillstånd till djurhållning inom detaljplan görs via e-tjänst/självservice.

Begravning av djur

När du ska avliva ditt sällskapsdjur finns det flera olika alternativ. Har du anlitat en veterinär för att avliva ditt sällskapsdjur så fråga vilka alternativ som veterinären rekommenderar.

När det rör sig om mindre sällskapsdjur får du under vissa omständigheter gräva ner ditt döda sällskapsdjur på din egen fastighet. Då gäller följande:

• Graven ska vara så djup att andra djur hindras från att gräva upp kroppen.
• Om du har egen vattentäkt så ska kroppen grävas ner minst 100 meter från vattentäkten.
• Tänk på att du som fastighetsägare är ansvarig för att ta reda på var eventuella ledningar och rör går.

Nedgrävning av häst

Häst är ett sällskapsdjur. Innan nedgrävning sker ska platsen godkännas av nämnden. Se ut plats enligt nedanstående riktlinjer och kontakta därefter Område miljö och hälsa:

Vid nedgrävning av häst ska följande riktlinjer följas:

1. Nedgrävning får inte ske inom vattenskyddsområde.

2. Avstånd till grundvattenyta och/eller berggrund ska vara minst 1 meter.

3. Avstånd till närmaste bostad och/eller vattentäkt ska vara minst 200 meter.

4. Avstånd till sjöar, vattendrag och/eller dräneringar ska vara minst 30 meter.

5. Djuret ska täckas med minst 1,5 meter jordmassor, gärna med lite större stenar och annat för att hindra vilda djur från att komma åt djurkroppen. Detta är särskilt viktigt om djuret läggs ytligt på grund av hög grundvattennivå eller berg.

6. Nedgrävning ska göras innan förruttnelsen påbörjats. Sommartid ska nedgrävning ske snarast efter det att djuret dött. Vid låga temperaturer kan viss begränsad väntetid accepteras om djurkroppen förvaras på lämplig plats och ses efter dagligen.

Anvisning:

Gräv en 3 m djup grop på tilltänkt plats. Vänta i minst ett dygn. Har inget vatten runnit till är platsen godtagbar. Återfyllnad sker med minst 1 meter jord.

Djuret läggs i gropen. Återfyll därefter med minst 1,5 m jord och lägg eventuellt stora stenar på.

Grundvattennivån är högre under senvår/tidig sommar och under sen höst. Grundvattenväxlingar är i regel mindre i genomsläppliga jordarter som t.ex. sand.

Redskap som används vid transport och nedgrävning kan bli smittförande och därför bör göras rent med högtryckstvätt och desinfektionsmedel innan det används till annat. Eventuellt spill och dropp i samband med transport kan saneras med kalk.