Förekomsten av invasiva arter är ett stort problem över hela landet. Nu ber vi grästorparna om hjälp med att dra upp plantor av jättebalsamin längs promenaderna.

Förekomsten av invasiva arter är ett stort problem över hela landet. De invasiva arterna är ett komplext miljöproblem och ett stort hot mot den biologiska mångfalden, och bekämpningen av dem är både tid- och resurskrävande. Nu ber vi grästorparna om hjälp med att dra upp plantor av jättebalsamin längs promenaderna.

"Vi kommer att ställa ut soptunnor med sopsäckar i längs Forshallspromenaden, Tengenepromenaden och på Skubbet, där det finns stora bestånd av jättebalsamin. Så hoppas vi att man på sin promenad vill hjälpa till att dra upp några plantor och slänga dem i soptunnorna." säger Magnus Werneholm, chef för teknisk enhet.

Soptunnorna står kvar under ett par veckor. Inga delar av jättebalsaminen är giftig för människor, och den är enkel att dra upp med rötterna. Nu är en bra tid att bekämpa jättebalsaminen eftersom den ännu inte gått i frö. Växtdelarna skickas till förbränning.

Jättebalsaminen förekommer också rikligt längs Mjölån, då den trivs i näringsrika, fuktiga miljöer. Där sprids den också snabbt när fröna flyter med vattnet.

”Park/gata och AME har gjort ett jättejobb längs Mjölåns slänter där vi trimmat ner balsaminen, från vattenverket och mot Gaddeberga, så den inte ska kunna blomma. Och vi fortsätter givetvis att bekämpa invasiva arter men då de växer snabbt och i stora bestånd tar vi nu hjälp av kommuninvånarna,” säger Magnus Werneholm.

"Vi håller också på att pröva en metod för att bekämpa parkslide, där ett medel injiceras i stammarna på växten så att den dör. Detta provar vi på en av våra tomter vid Marknadsberget där det förekommer parkslide för att se om det är något vi kan fortsätta med i större skala. "

Jättebalsamin

Jättebalsamin är invasiv eftersom den har:

• Förmåga att bilda höga och täta bestånd som täcker i princip all övrig vegetation på platsen.
• En snabb start på våren. Jättebalsamin gror innan de flesta andra arter börjar växa. En snabb tillväxt gör sedan att bestånd snabbt etableras.
• En stor fröproduktion. Antalet kan variera, men en planta får i medeltal 700 frön.
• Hög täthet av frön i jorden (fröbank). Även om fröna är kortlivade får man räkna med att åtminstone några frön överlever två år eller längre.
• Stor spridningsförmåga via vatten.
• Blomning tillräckligt tidigt på säsongen för att varje år kunna producera mogna frön. Fortsätter att blomma och sprida frön långt in på hösten.

Varför är jättebalsamin ett hot mot biologisk mångfald?

Jättebalsamin blir över två meter hög. Den kan bilda stora och täta bestånd med upp till 70 vuxna plantor per kvadratmeter och skuggar på så sätt effektivt ut andra växter. Dessutom bildas tjocka lager av gamla och vissna stjälkar på platsen som gör att andra arter får svårt att etablera sig. I områden med brist på pollinatörer finns farhågor om att jättebalsamin, som är mycket omtyckt av insekter, gör att inhemsk flora inte blir tillräckligt pollinerad och därför får en minskad frösättning.

Mer information

Förhindra spridning, för dig som privatperson: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/invasiva-frammande-arter/for-dig-som-privatperson/ Länk till annan webbplats.

Förhindra spridning, för dig med tomt eller trädgård: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/invasiva-frammande-arter/for-dig-som-privatperson/med-tomt-eller-tradgard/ Länk till annan webbplats.